lördag 29 juni 2013

Fem dagar i Mullsjö

Mullsjö har varit ett okänt  område för mig, i och för sig inte speciellt konstigt eftersom jag inte alls är särskilt känd på södra Sverige.
Anders Geidemark tillhör  är en av min stora favoriter vad gäller naturfoto, både vad som gäller bilduttryck och  person. Jag kunde inte motstå frestelsen att söka en av hans kurser på Mullsjö folkhögskola, plötsligt hade jag en plats, ja då var det ju bara åka de många milen till södern. Tursamt nog är jag van med långkörning, för många mil blev det.

På vägen söder ut förändras naturen och att naturen är annorlunda i Mullsjö visade mina fem dagar i Mullsjö.

Att bo på folkhögskola får mig att minnas känsla av grundskolan. Bestämda tider, men dock idag med frivillighet under ansvar. Det är alltid spännande att lära känna nya människor och särskilt nyfikna och inspirerande  människor med stort fotointresse.

Måndag eftermiddag startade med inspirerande lupin fotografering, med för och bakgrundsoskärpa i fokus. En utmaning att fotografera dessa för mig vackra, men lite förhatliga lupiner.Lupinen är ju egentligen vacker med sina olika färger och en blandning kan ju bli en riktig färgprakt.






Tisdag morgon startade med tidig uppgång för ett fotobesök vid Linghamnsbackar. En vacker böljande, mycket stor kohage med backar, stora enar, vackra träd och ängsflora. Inte att förglömma kossor och för några av oss en ilsken tjur.








Runt Mullsjön är det ca km, varav 2/3 går genom vacker natur, resten är villaområde, och vilka villor!! Varje dag blev det en runda och jag lärde känna skogen och de änder som fanns efter stranden. Två gräsänder med tillsammans fyra ungar. Helt orädd, var så nära så de nästan trampade på mina fötter. På tredje dagen morgon fanns alla fyra ungarna, på kvällen var honorna ensam, inte en enda unge fanns kvar.




På kvällen blev det en tur till Ryfors bruk. En spännande historia om bruket som går ut på att de var först med allt, elektricitet, kägelbana, golfbana. etc. Där måste de ha funnits gott om kosing. Det finns många olika  bevarade byggnader.Nedan ser ni kägelbanan och en bild från smedjan där ett gäng smed studerande var i full gång.




Onsdag  regnade det mest hela dagen. Inspirationen att gå ut med kameran var inte särskilt stor. Senare på kvällen gick jag en tur runt sjön. Efter sjöstranden träffade jag på en en mängd fiskande ungdomar. Det var visst fisketävling. Kanske var det denna lilla kille som vann?¨


 

Torsdag morgon blev det en tidig morgon till Ryfors Gammelskog, ett litet naturreservat som är känd för gammal skog, vilket tydligen är ganska ovanligt i södra Sverige. De gamla trädstammarna reser sig som pelare mot himlen och känslan av trollskog är stark. Den här bilden är mycket jag i skogen. Jag känner mig väldigt liten och ödmjuk, men jag känner mig trygg och aldrig ensam.


Kvällen tillbringade vi vid "Fiskdammarna". En natur jag aldrig upplevt. Strutbräken en ny växt för mig och så stor och kraftig. En spännande stig att följa.Jag behöver lång tid för att se bilder i detta virrvarr av bräken, surhål, gamla träd och grenar. Det var inte så lätt att få en bild på de simmande ungarna i de brokiga dammarna. Det fanns några kullar med gräsänder och krickungar.







Ganska trött packade jag ihop mina pinaler och vände bilen norrut tidigt lördagsmorgon. Valde vägen efter Vättern, vackert med dimman och solstrålarna som trängde genom. Nöjd att komma hem efter en trevlig, lärande och givande vecka.




söndag 16 juni 2013

Bumyrsjön

Det går inte ihop att arbeta 07:30-16:00 och samtidigt vara i skogen om nätterna. Måste vara åldern som gör att det inte fungerar. Förr i välden, i unga år åkte jag med förlossningsskjutsar många nätter och trots ca 40 mil skumpande bak i en bårbil var jag lika pigg och alert klockan 08:00 när mottagningens dörr skulle öppnas. Det är en svunnen tid. Nu behövs sömn.
Min målsättning är att en gång/vecka göra en nattlig utflykt. Första gången kändes det lite kymigt att dra iväg ensam mitt i natten ut i skogen. I natt var det bara skönt att slinka in i den mörka skogen. På vägen höll jag på att krocka med en oxe som varit och druckit vatten. Ställde sig endast ca 5-10 meter fån vägen och lät sig villigt fotograferas.



Solen gick upp 02:32 och klockan ringde strax efter tolv. Jag hade planer på att fara till Bumyrsjön, ca 30 minuters gångväg från  närmaste väg. Skogen var skum, den välkända stigen kändes överväxt. Genom skogens dunkel, över dimmig myr. Väl framme vid sjön färgades sjön av den färggranna himlen. Solnedgångens efterspel fanns fortfarande kvar. Bråttom fick jag att mig över bäcken, inte helt enkelt, men över kom jag.
Himlen skiftade snabbt färg från den mer intensivt brinnande till svagt rosa, innan den grå dimman tog över helt.










Området mellan skog och vetten var tämligen blöt och gungande. Jag var redan rejält blöt av den våta grönskan, att lägga sig ner på myren lockade inte. Det var mer än en timme innan solen skulle visa sig. 8 grader varmt och kalldimma gjorde fingrarna kalla och kaffet värme gott. Var så långt ut på myrkanten jag vågade gå, näckrosorna är på gång att slå ut.





Kallan tycks enligt floran vara vanlig, men för mig är den helt ny växande vilt.



Hjortronblomman har tagit ihop. Ser ut att bli ett bra hjortronår.


Plötsligt, en timme efter utsatt soluppgång, kom solen.








Ju högre solen steg ju mindre gyllene ljus. Dimman kom och gick.








Halv sex packade jag ihop och gick mot bilen. Den fuktiga myren och de många spindelnäten glänste och glittrade i den varm solen. .




En fantastiskt fin natt och morgon. Såg inga fåglar,. inga andra djur än älgen. Hörde ljudet av några tranor. Skogen var tyst och lugn.



söndag 9 juni 2013

Rötjärn



Jag blev så inspirerad av Gunthers bild på lommen i guldljuset, att jag bestämde mig för att leta mig ut i natt som var.´Från början hade jag planerat att gå till Bumyrsjön, men attraherades av Rötjärns närhet. Kunde ligga en halvtimme längre i sängen. Egentligen var det väl ingen idé att lägga sig. Solen går nu upp vid ca halv tre.´Jag hade dock ett minne av att solen har svårt att nå ner med sina strålar till tjärnen, lite så var det faktiskt. Blev inte bättre av att solen skymdes av några tunna skyar.

Ingen fågel i sjön, några tranor flög förbi. Fisken där emot hoppade högt över ytan och fin storlek var det också på dem.
Tjärnkanten var sank och mycket blöt, efter några timmar for jag hem, blöt och frusen. Det var bara 4 grader varmt. När jag vände stativet hörde jag vatten svalp. Det blev att fara hem och skruva sönder stativet och hänga det på tork, som en instaLLATION.




















lördag 8 juni 2013

Dalasjöresa

Längtade så efter Saga, lilla barnbarnet. 21 mil enkel resa, vad gör man inte när längtan blir för svår. For tidigt på morgonen och fick en fin dag med Saga.






Vid fyra packade jag ihop. Min tanke var att stanna på något av naturreservaten jag passerade på vägen hem. Det finns tre stycken efter vägen mellan Åsele och Husum, även om det blev flera extra mil efter miltals långa skogsvägar. Jag har tidigare varit vid Uvtjärn, starten på Stockholmsgatorna från söder. Min idé var att gå lite längre och utforska området. Jag hann bara vara 10 minuter vid tjärnen, då kom regnet. Jag var inte alls förberedd på regn, så jag återvände till bilen.
Konstaterade även denna gång att jag tycker det är svårfotograferat vid tjärnen. jag kan inte återge den vackra naturen och känslan med kameran.






Trolltjärnens naturreservat låg några mil bort. Jag hade tur, regnet hade upphört då jag kom till tjärnen. Runt tjärnen går en stig som är 1,5 km. Jag följde stigen för att komma åt bra vinklar. Jag ville ner mot vattnet, men lite feg är jag när jag är ensam. Fann dock ett ställe där det kändes säkert att hasa sig ner.




Det satt fint med fika innan jag for hemåt. Jag har länge tittat på en skylt "Kålhuvudets naturreservat", men aldrig givit mig tid att stanna upp. For nu den fruktansvärt dåliga vägen upp till reservatet, mest för att rekognosera. 700 meter till "Rödmyrstugan". Ja det kändes som jag skulle fixa det, benen och knoppen började bli rejält trött. Det var bara det att det bar rätt uppåt. Skogen var fantastisk vacker, gammal. På vägen upp kändes vissa korta bitar som en  en riktig "slasadal" om ni vet vad det är. Med tunga steg kom jag upp till en trevlig övernattningsstuga vid myren. Frodigt med höga ormbunkar, tolta och midsommarblomster.
På vägen ner tänkte jag att: Hit kommer jag nog inte mer, men idag är min tanke helt annan. En riktig trevlig tur med mer mat i magen och några mindre timmar i bilen.




Fler bilder och mer text kommer på http://naturreservatovik.blogspot.se/. Stockholmsgatorna, Trolltjärn och Kålhuvudets naturreservat.