tisdag 31 december 2013

Återblick!

Så sitter jag här uppe i stugan I Dikanäs, alldeles allena på årets sista dag. Det som skulle ge styrka och kraft för 2014 blåste bort i en "förkylning" och jag kommer att starta på minus i morgon. Vem har sagt att livet skall vara enkelt?
2013 var i många avseenden ett rikt bra år, med  fina möten med goda vänner och nya naturmål. Det här inlägget blir en kort tillbakablick hur mitt 2013 varit.

Januari

Januari minns vi alla som en kall och snörik månad, ja egentligen alla vintermånader, var ju lika dana. De vita skulpterade träden stod sig lika vackra vintern genom. Rutbergsterrängen gav tillfälle till många fina skidturer.


Februari

Resorna till Dikanäs var under kallvintern inte så många. Dels pga. kylan dels pga. att skidåkningen var så bra vid kusten. Några resor blev det dock. En del av tiden var jag nere vid Dikasjön vid forsen och försökte bli kompis med strömstararna.

Mars

Havet under vintern var trots kylan sällan islagd. Det blev få turer efter isen och dessa blev efter stranden. Jag vågade mig aldrig ut på  mer öppet vatten. Inkörsfyren vid Skags udde får representera mina morgonturer till havet. Många stunder har jag tillbringat vid stenskravlet vid Skags udde, tankarna flyter så bra med vågorna och de skränande fåglarna.

April

Hela vårvintern präglades av skidåkning och fiske. Blev dryga 75 mil på¨skidor och åtskilliga kilo röding.


Maj

Den stora upplevelsen under maj månad var resan ner till Kungshamn.Så fantastiskt roligt att träffa alla kvinnor jag träffat på nätet, på "fotosidan" på "facebook". Tre härliga dagar med trevliga kvinnor och en fantastisk natur. Bokskogen var sen, vi fick rakt leta efter de skira löven.


 Juni

Veckan i Mullsjö gav mersmak av Smålands natur. Mest av allt blev jag fascinerad av " Fiskdammarna", ett område  med med kärr liknande dammar, meter höga strutbräcken, en hel del fågelliv och i vanliga fall en hel del mygg och knott.

Juli

Den lediga tiden i juli var fylld av olika turer till olika naturreservat inom Örnsköldsviks kommun. Många nattliga turer och många njutningsfulla timmar vid havet. Silishåren var en helt ny upplevelse för mig. Hittade den ute vid Skvalpuddens naturreservat.

Augusti

Helt underbart att ännu en gång komma upp på Kebnekaise. En tur som slet hårt på kroppen men som var väl värd sina alla steg. Kanske som årets största höjdpunkt.

September

Innerdalen. En resa som jag gjort nu tre år på raken.En resa som känns allt viktigare för varje år. Naturen, vänskapen gör det svårt att hålla mig därifrån.

Oktober

Under hela sommaren och under hösten var jag ute och spanade efter älg. Många fina djur fanns i markerna. Sköna var timmarna på cykeln eller sittande väntande i skymningen.

 November

November var årets tunga månad, då stora tunga beslut togs och som kom att förändra min tillvaro. Ljuset när det var som tyngst var lilla Saga. Så strålande glad tar hon alla med storm.



December

December månad, snöfattig. Vilken skillnad mot 2012, vi åkte skidor från första dagarna i december. Helt otroligt att kunna gå till Balesudden i mitten av december, ingen snö eller ishalka.
Under december föddes även Alma så det måste bli en extra bild, årets sista månad.

Jag hoppas verkligen 2014 blir ett bra år. Det finns bara möjligheter och det gäller att se dem och ta vara på dem.

Önskar Er alla ett bra år 2014.



söndag 29 december 2013

Forsen

Vaknade tidigt och kroppen kändes bättre än tidigare. SMHI hade lovat luckor i molntäcket om morgonen. Klädde mig "för" varmt och tog bilen ner till forsen nederst i Dikasjön. Så mycket till läckage genom molnen blev det ju inte, men stunden vid forsen gav mig insikt om, att jag inte ännu är någon skidåkare. Jag hade sällskap av minst sex strömstarar. Långtelet  hade jag glömt i Ö-vik, och strömstararna ville inte känna mig och höll sig på avstånd.
Fanns nya spår i sjökanten, någon hade släpat på ett vad jag tror var ett helt ben efter en älgkalv. I mina drömmar var det vargspår, men i verkligheten var det spår efter en större räv.
Inte bara luftvägarna påverkas av förkylning, även synen försämras bevisligen. Smög på en strömstare som efter ett flertal bilder visade sig vara en järnring. Inte undra på att den satt still.
Det var ljuvligt att komma ut i friska luften, även om hostan rev i luftvägarna och bilderna blev som de blev. Det finns hopp!


Det närmaste jag kom strömstararna

Vojmsjön

Lyckades zooma av misstag

Dikasjön med Kittelfjäll i bakgrunden

Ringen jag länge smög på

Älskade snö och is

lördag 28 december 2013

Mina juldagar

Min julhelg startade på det allra bästa sättet. En julafton med mina två små barnbarn, den ena ett yrväder och den andra endast en vecka gammal. Så fantastiskt av natt hålla, snusa, känna lukten av nyföddhet. En julafton på barnens villkor, enkelt och så fint som jag vill ha det.

Det här med att fota barn, hur lär jag med det? När jag träffar mina barnbarn är det som nu inomhus med skumt ljus. Någon enstaka gång har jag haft turen att fönsterljuset hjälpt mig Dessutom hur får jag en lite Saga att sitta still?  Min teknik är att låta kameran gå och hoppas på att någon bild har skärpa på ögonen Känns frustrerande, men det är så det är!
Jag tycker verkligen om det svartvita, då kommer nästa problem. Konverteringen till svartvit! Ytterligare ett moment jag måste förkovra mig.

Juldagen vaknade jag med en oro i kroppen., något var mycket fel. Inom några timmar var feberfrossan ett faktum. Resan i bilen till Dikanäs var extra lång. Efter att ha fått värme i stugan blev soffan en fast plats under flera dagar. Mina drömmar om skidåkning och tidiga fototurer såg jag flyga i väg i feberyran. Vad hade jag egentligen väntat mig. Årets sista månader fyllda av en proppfylld kalender och med ett privatliv som vänt upp och ner på det mesta. Ofta är det ju så att kroppen säger ifrån då den välkomnande vilan infaller.

I morse kom hoppet om, kanske inte skidturer, men tidigt morgonljus. Tidigt och tidigt, här är det ju mörkt till fram mot halv tio. Jag som många gånger har haft svårt att lyssna på kroppen, känner mig nu tvungen att ta en dag i taget. Skall jag kunna åka skidor innan jag far hem, ja då gäller det att för en gång skull vara klok. Därav de få bilderna och alla fotograferade från sparken.






Alma

Saga

Myra bakom stugan

Enstaka ren i skogen

Blandskogen

Skogen hitom fjället

söndag 22 december 2013

Årets sista tur till Skags udde.

Julaftons morgon brukar jag tillbringa vid Skags udde. I år har julaftons morgon andra mål. Dagens väderrapport var inte allt för lovande, men på morgonen skulle nattens kallgrader hålla i några timmar innan det utlovande regnet kom. För en gångs skull höll SMHI¨s rapport.
Parkerade nere på den stora planen, anade svårigheterna med att komma dit jag ville på klipporna. Svårt att gå efter vägen till fyren, fötterna gled åt alla håll på den hala vägbanan. Väl uppe vid fyren möttes jag av ljuset i horisonten. Klipporna och stenarna lyste vita av den frostiga ytan, som, blivit efter gårdagens regn. Vackert,. men det blev mera kana på baken än att gå för att komma ner mot vattnet.
Vinden ökade och vattnet blev stökigare och stökigare. Högvatten och halkiga hällar gjorde det omöjligt att komma till mina favoritställen
Med harmoni i kroppen och själen halkade jag mig tillbaka till fyren.


Fyrvaktaren

Delfinen

Skidspåret

Gölen

Skummigt hav

lördag 21 december 2013

Örnsköldsvik vaknar

Det ljuvliga med denna årstid är att jag kan sova ut och ändå hinna ut och njuta av morgonljuset. Denna morgon som många andra gav mig energi som gav kraft hela dagen.
Kroppen hade inte riktigt vaknat nä'r jag gav mig av till Varvsbergets topp. Det var mer uppför än jag anade.Ljuset kom snabbt, det tog en stund innan jag hade halkat mig ut på klipporna. En fin vy att se Örnsköldsvik vakna.








lördag 7 december 2013

Livet tar olika vämndningar

Livet tar olika vändningar och i det finns nya möjligheter.

I sången skulle vi leva stort, glatt,
förutan hopp och förutan fruktan för död och natt,
med fröjd skulle vi tråda en lätt dans
vid spel av himmelens vindar i röd aftonglans.

Och sedan, sedan falla vi tätt till jorden ned,
som gräs när höstens frost går härjande vred,
och över oss skulle livet sjunga en hög sång,
men vi skulle evigt glömma att vi levt en gång. (Dan Andersson)

Idag var jag upp på Ögeltjärnberget i tidig gryning. En vy jag aldrig tidigare sett i vinterskrud. Svårt att se i det dunkla ljuset hur långt ut den tunna isskorpan låg fast. Den bitande nordliga vinden gjorde turen kort och intensiv.






Under eftermiddagen passerade jag "Inre hamnen". Med sorg ser jag den vackra byggnadens förfall och hur Cramo börjat rivningsarbetet.



Ännu ligger vattnet öppet och båtarna flyter fritt.