Efter en jobbig tur till Daevnientjahke, mest på grund av all mygg och knott, sov jag gott i ett par timmar. Då ljuset under kvällen blev allt vackrare for jag ner till Dikasjön till Storsundet. Just där har jag aldrig fotat från tidigare och platsen gav mersmak. Ljuset var fantastiskt och jag var lyrisk. Såg mig inte för och plötsligt låg jag på rygg i vattnet med kameran i säkert förvar på bröstet och stativet i den andra handen. Allt gick väl förutom att jag nu är svartlila och inte kan sitta eller gå något vidare bra.
Hur som helst blev jag kvar halvannan timme efter fallet, ljuset var verkligen värt att vänta på.
Hur som helst blev jag kvar halvannan timme efter fallet, ljuset var verkligen värt att vänta på.
Det är mycket vackert med dessa blåtoner.
SvaraRaderaTur du inte kan sitta still för du ska ju springa runt och ta underbara bilder som dessa. Nej skämt å sido. Hoppas du inte skadade dig. Blåmärken försvinner.
Ta det lugnt därute och ta fler fina bilder.