Skags udde

Äntligen lovad SMHI en lyft himmel. Gladeligen for jag ut till Skags udde. Gick sälfångst stigen ner till vattnet.  Förväntade mig tokhala klippor, men det faktiskt inte halkigt alls. Däremot hade redan en tung molnbank tronat upp vid horisonten så det sköna ljuset försvann raskt. Jag har länge längtat efter kraftig vind, idag var det bara förnamnet.

Molnbanken tog över

Gölen

 Blöt om fötterna

 Klippor

 I djupet

Bergsjön

Det är flera veckor sedan  jag tog mig ut om morgonen. Trots mörker och fuktig luft for jag och Carina till Bergsjön. Någon grad varmt men vinden kändes kall vilket bidrog till kalla fingrar.
En fin morgon vid sjön, efter regnet i går lyste skogen grön och barröd.


Försökte mig på att göra kamerarörelser, vilket var åratal jag testade sist. Bara att konstatera att det krävs mycket träning.

Bergsjön

Gräs

Spegling

 Skogen

 Stigen

Långroudden

Det kändes drygt att kliva upp när klockan ringde klockan fem i morse. Väl ute vid Långroudden var varenda minut värd sitt pris. Njöt av luften och av ljuset.

Rönnen

Björken

Horisonten

Pölen

Nördviken

Grönfjällstoppen

Jag samlar ju på pärlor i Dikanäs området 20150501 - 20160430. Det har gått fantastiskt bra. I går, söndag klarade jag min åttonde pärla, att gå upp på Grönfjälls toppen. Visst är det konstig. Jag har bott och verkat i Dikanäs i hur många år som helst och det är många ställen jag aldrig varit till. Hur många gånger har jag inte passerat Grönfjälls toppen från olika håll, men aldrig varit upp på själva toppen. Jag är så glad över "pärlorna" att jag fått ett driv att upptäcka mer av den makalösa naturen i Vojmådalen.

I går blev det äntligen av. Tillsammans med Nils och Emma gick jag mot toppen. I min fantasi var det en dagstur, men så förvånade vi blev. Kort bit genom björkskogen, snabbt uppe på toppen. Inte mycket ansträngning för den vackra utsikten. När vi gick upp låg molnen relativt lågt men vi såg långt. På några minuter var vi insvepta i fuktiga kalla moln och sikten blev obefintlig. Efter halvannan timme var sikten åter tillbaka.

Otterlandet efter solens nedgång

Några timmar vid Otterlandet. Så skönt att se ljuset förändras, ge den ena effekten efter den andra. Bara stå där och ta  mot och värmas och bli mjuk in i själen.

Blå timmen

Efter en jobbig tur till Daevnientjahke, mest på grund av all mygg och knott, sov jag gott i ett par timmar. Då ljuset under kvällen blev allt vackrare for jag ner till Dikasjön till Storsundet. Just där har jag aldrig fotat från tidigare och platsen gav mersmak. Ljuset var fantastiskt och jag var lyrisk. Såg mig inte för och plötsligt låg jag på rygg i vattnet med kameran i säkert förvar på bröstet och stativet i den andra handen. Allt gick väl förutom att jag nu är svartlila och inte kan sitta eller gå något vidare bra.
Hur som helst blev jag kvar halvannan timme efter fallet, ljuset var verkligen värt att vänta på.

 

 

        

 

      

Min sjätte pärla

Min sjätte pärla var rolig, skön men vansinnigt jobbig. Samlar pärlor i Dikanäs under ett år.  10 stycken. Två toppar  och två skogsturer kvar.
 Jobbig tur idag att komma upp på toppen till Daunetjåkka, 1291, inte ur perspektivet att gå, utan alla dessa jäkla insekter. När knotten anfaller på fjället på väg mot en topp, ja då är det något som är galet.
Gick idag upp på toppen på "Daunetjåkko". Varmt från börja och och den första 45 minuterna är bara uppåt, uppåt genom björkskogen och vad finns där, jo myggen. Helt överkomligt.

I vanliga fall är det skönt att komma ovan odlingsgränsen, men inte idag. Knotten hade tagit över fjällbältet. Svårt att stanna och ta paus, en hel del proteintillägg under turen.
Målsättningen var att nå toppen och så blev det, trots ringa tid till vila. På toppen av fjället var det första gången som det gick att sitta ner utan att bli angripen.

Skönt att komma upp, skönt att komma till bilen och slippa all ohyra. Om jag så vart erbjuden 10000 kronor skulle jag inte gå upp under samma omständigheter.

Mot Borkahälla

Toppröset

Paddan vaktar

Mot Virisen

Mot Virisen

Mot Marsfjället

Söker svalka