söndag 9 november 2014

Tidig tyst morgon vid Ottelandet

Jag har längtat så efter dessa tidiga tysta morgnar vid vattnet. Äntligen blev det av. I gryningen for jag till Ottelandet, gick genom den tysta skogen, bara den knarrande snön hördes under fötterna.

Vattnet var helt stilla, endast lätta krusningar på ytan. Det grå diset låg över havet och sikten blev sämre under morgonen. Alldeles tyst förutom en skrikande svanunge, som sannolikt tappat bort mor och far.
En båt kom sakta glidande in mot stranden med en man som la sina nät. På återvägen stötte jag på honom drickande kaffe vid strandkanten. En man från som flyttat ner från Kalix för kärlekens och havets skull.

En morgon som gav ro, tills jag på tillbakavägen trampade ner i ett surhål i skogen. Tog flera timmar innan jag hade värmen åter i foten. En annan erfarenhet är att det inte går att sköta den "lille" med vantar.  Med skinnvantarna har jag lyckats fixa till ISO 800 utan att lägga märke till detta. Ja, ja!!
















3 kommentarer:

Årets första tältnatt

  Ljuset återkommer, snön smälter i en rasande fart. Snön blir till vatten och marken är tung av vatten och porös snö. Fåglarna har vaknat t...