torsdag 17 oktober 2019

Innerdalen 2019

Nu var det några år sedan jag var i Innerdalen. Jag hade semester jag var tvungen att ta ut och det passade fint med en vecka i Innerdalen. Ännu roligare blev det i år eftersom jag för första gången på alla år fick med mig Katrin på resan.

Söndag eftermiddag den 22/9 fanns vi vid fyra på plats i Nerdal. Fint att träffa nya och gamla vänner.

Det är många platser jag längtat till men ett av målen var att gå till Trollbotn och göra om en bild jag tidigare tagit och inte var nöjd med. Jag har i flera år velat gå upp på Merrakammen, ja så alla andra miljöer. Nu ville ju inte vädret vara med oss. Solen strålade från en klar himmel förutom en enda dag. Solen stökade ju till det för oss fotografiskt men handen på hjärtat "Hur roligt är det att fotografera i regn?". Solens sken starkt, svetten lackade i fjällsluttningarna och lika fort blev det kyligt i skuggan.

Fjällsluttningarna och stigarna dit är till stor del branta. Jag orkade men det känns att åren går och att benen och orken inte är lika stark som tidigare. Bara pannbenet är nog lika starkt. Vattennivån var hög vilket gjorde att det var svårt att komma över bäckarna och vandringen tog lite längre tid.

Ett av mina favoritområden är "Mellangården", bäckområdet mellan sjöarna nere i dalen. Faktiskt var jag ute alla morgnar innan frukost utom en, då regnet fick mig att återvända till sängen. Längtade efter det speciella ljuset, det kom aldrig. Fick vara nöjd med det hårda morgonljuset med den släta himlen. Ett fantastiskt vackert område med många olika motiv, allt från stort till smått.


Skarfjället(vattnet har börjat sjunka undan.

Skarfjället( 5 stående bilder)

Spegling av Skarfjellet

Mellangården

Tårnet

Mellangården

Ekan

 Några moln dök upp

 Rönnbärs explosion

Blingbling

Bling

 Strandskogen





Fluforsen med sitt vackra flöde, flödade stort. Så mycket vatten. Fint att gå efter forsen upp mot Gicklingdalen för att nå målet Trollbotn.  Den berömda björken står kvar. Undrar hur sent solen slutar nå björken. Den här veckan låg skuggan tung över den delen av forsen. I början av veckan var forsen svår att fånga på bild, var mest ett vitt skum.
Trollbotn nåddes i sol. Hade en dröm om den röda myren som förgrund en bit upp mot fallet. Jag var tyvärr lite sen eftersom forsarna var aningen svårforcerade. När jag nådde fallet hade solen lagt sig bakom berget och hela förgrunden låg i skugga. Plötsligt var det kyligt och dunjackan åkte på.
Nästa gång skall jag gå tidigare, kanske tälta där uppe för att ha tid och utforska området upp mot toppen. Nu blev det bara en kort stund i stendravlet.



 Fluforsen

 Björken

 Björken

Gicklingvattnet



Trollbotn

Trollbotn

På väg hem

 Bara backen ner!!!!!


Ifrån  Jävulshålan (Picassofallet) är vägen mot Hyllan(minns inte vad den kallas) brant och grusig. Pär kallade stigen "Himlastegen". Lön för mödan med en vidunderlig utsikt. Det blev inte många bilder vid Picassofallet då det var mycket vatten. Stenarnas vackra färg, kabysshålet var borta.

En skön dag på "Hyllan". Solen gassade och gjorde det svårt att se i kameran. Utsikten är fantastisk, svindlande att titta ner mot botten av Innerdalen.


Picassofallet

 Utsikten

 Snöfjället

Storsalen

 Gyllene riset, 0ändligt

Björken från ovan



Hällarna och Merrakammen
Efter att om morgonen legat på den frusna campingängen gick jag upp mot "Hällarna". Inget ljus, mycket vatten. Träffade där en inspirerande norrman i kortbyxor och kängor. Min längtan upp på Merrakammen stegrade och jag hittade leden som fint ledde uppåt. Skön stig, i partier brant men jag upplever trots att det var betydligt högre upp än "Hyllan" att stigen till "Hyllan" var värre.
Lön för mödan att sitta vid röset, se ner i dalen , tvärs över dalen, ja åt alla håll och fika.


 Innerdalen och Gicklingsdalen



Snöfjellet(det vore något att gå upp på toppen)




Snöfjellet

 På väg ner

 Nere i skogen





Jesusmyren.
En fantastisk myr på alla vis med sin sluttande sida, alla torrakor, färgerna i gräset och den stora utsikten. En ny väg upp för mig var via "Vägforsen". Så mycket bättre, kortare och enklare väg. Aldrig mer den långa vägen över myrarna.




Pär på väg upp till myren

Vila


 Mot Storsalen

 Domedagen

Utsikten

 Kvart i tolv

Bara ligga och titta in i gräset


 Rakan på väg ner


Så många bilder, så många stunder av brännande lår, så många stunder av lycka. En vecka i den skyddade naturverkstan. 
Jag har inte lagt ut några mörkerbilder, då jag måste l'ära mig att redigera. Jag är så glad för alla goda vänner, alla goda råd . Så fint att kunna välja att antingen gå ensam eller i sällskap. 


Här mår jag som allra bäst


3 kommentarer:

  1. Härliga bilder och kul att du fick Catrine med dig.

    SvaraRadera
  2. Jättefina bilder du har här och jag är så glad att jag hade möjlighet att följa med dig. Så vacker natur och så roligt att få träffa så många likasinnade.

    SvaraRadera
  3. Wonderful place and pictures.. Regards

    SvaraRadera

Island i februari

Island, ett land jag sett oerhört många fantastiska bilder ifrån under alla år. I perioder har jag haft en längtan av att fara dit och upple...