onsdag 26 mars 2014

Att man aldrig lär sig!

Ännu en fantastisk dag på fjället. Vilken fantastisk tur jag har ned val av vecka. Fjärde dagen med strålande blå himmel och måttlig vind.

Vid elva tog jag skidorna och for upp mot Klippfjället från Södra Matsdal. Hjärtat bankar snabbt och hårt uppför i den dryga kilometer långa fjällsluttningen. Styrde kosan mot Klitvallen och sedan tillbaka mot Klippfjället.

På det kala vinterfjället är det svårt att fotografera, frånvaron av förgrund är påtaglig. Inte en sten, inte en buske, så ögat kunde se.

Klättrade upp på Grapsan 1090. Uppför kommer man alltid, men nedför!? Snön bar, ömsom inte. jag letade en väg som såg minst brant ut. Ner kom jag efter att ha slagit mig ner. Blickade tillbaka och insåg att jag borde valt en annan väg. Insåg att det var redigt brant. Ner kom jag ju även denna gång, med benen i behåll.

Svårt att få fram känslan av djup och hur branta fjällsidorna  är.

Förgrunden

 Det finns hopp

 Man lär sig aldrig

Björken

Norröver


Kammen

tisdag 25 mars 2014

Grantorskalet runt

Ytterligare en dag för återhämtning.

Många gånger under alla mina år i Dikanäs, har jag gjort turen på skidor runt Grantorskalet. En tur på ca 2,5 mil. Skillnaden mot förr är ju naturligtvis åren, men den absolut största skillnaden att denna gång var jag utan hund.

Mina ca 40 mil på skidor på Skyttis och Rutberget iordningställda spår är väl en grund för dagens tur, men det fattades åtskilligt för att orka skata rundan. Bitvis var det helt okay, bitvis var spåren inte gjorda för skateskidor. Jag hade sådan fantastisk tur som blev erbjuden draghjälp från Fågelsjön och upp på Rotiken. Utan draghjälpen hade det varit tungt och säkert hade turen blivit dryga timmen senare.

En fantastisk dag med klarblå himmel och lite vind, en riktig vårvinterdag. En av få. Det var inte mycket folk ute, såg spår av en skidåkare. Några skotrar. Ingen turisttid ännu. Fjället blänkte och ljudet av mina skidor i den bitvis kalla snön bröt den sköna tystnaden.

Fågelfjället

Kittelfjället

In i Grantorskalet



Skugglinjer

 Skuggan

Jille Skaarjehke

 Skaarjehke

Frödriva

Grantorfrö

 Fröskugga

måndag 24 mars 2014

Återhämtning

Att vakna i den tysta stugan, att tyst gå ner till ån i ottan, i det bleka morgonljuset, att höra knastret  i snön under stövlarna, att höra tystnadens vakuum, kan det finnas så mycket mer som ger lisa för själen?

En fantastisk första semesterdag som startade med tystnaden efter Matsdalsån.
Fjället sög, solen strålade, skidorna tog mig upp på Klitvallen. Ljuvlig syn för ögonen, men kallblåsten drev mig tillbaka ner i björkskogen.

Avslutade dagen med en tur ner till Dikasjön för att se om mina vänner strömstararna var på plats i det sjunkande glödande ljuset. De var där, men ville inte komma ut i ljuset utan höll sig i skuggan under bron.



Matsdalsån

Spår efter uttern

Björkdungen

Angelikafrön

Hängbjörken

Dungen


Klitvallen

Kalfjället


Forsvaktaren


Dikasjön